CrossFit-atleter är några av de mest allsidiga idrottarna i världen.
De har relativt god aerob och anaerob kapacitet samt stor styrka i underkroppen.
Jämfört med norska landslagsåkare i alpint uppvisar världens bästa CrossFit-atleter lika goda – och på vissa områden bättre – fysiska egenskaper.

Introduktion
CrossFit är fortfarande relativt nytt inom träningsvärlden, men har hunnit etablera sig starkt och vuxit exponentiellt under de senaste åren. I Norge finns det redan uppemot 80 CrossFit-center och i Sverige någonstans kring 100-150 stycken. Och det är utöver andra aktörer som erbjuder liknande träning utan att marknadsföra sig som CrossFit (t.ex. funktionell träning eller gruppträningskoncept).

CrossFit grundades år 2000 av Greg Glassman som en träningsform, men utvecklades också tidigt till en tävlingsidrott. År 2007 hölls de första CrossFit Games, där målet varit att varje år utse "The Fittest on Earth". CrossFit Games betraktas som världsmästerskapet och den mest prestigefyllda tävlingen inom CrossFit och har vuxit till ett globalt evenemang med miljonbelopp i prispengar.

Som träningsform har CrossFit främjat träningsglädje, utveckling, prestation och gemenskap. Som tävlingsidrott har den resulterat i extremt vältränade atleter inom både styrka och uthållighet, tack vare att träningen kombinerar moment från flera komplexa sporter på mycket hög nivå samtidigt (Claudino et al., 2018).

För att kunna konkurrera på högsta nivå i CrossFit, t.ex. för att kvalificera sig till CrossFit Games, krävs det stor variation av fysiologiska egenskaper. CrossFit inkluderar discipliner från styrkesporter (tyngdlyftning, styrkelyft, strongman) och uthållighetsidrotter (rodd, löpning, cykling, simning), samt inslag från gymnastik och kroppskontroll (t.ex. ringövningar och övningar på stång eller golv). Det ställs höga krav på både fysisk och koordinativ förmåga, samt behärskning av ett brett övningsregister.

Fysiska egenskaper

Koordinativa och fysiska färdigheter som tränas i CrossFit (Barbieri et al., 2017):

• Kondition
• Uthållighet
• Styrka
• Power
• Snabbhet
• Koordination
• Rörlighet
• Balans
• Precision
• Smidighet

Tidigare forskning
Under de senaste tio åren har flera forskare undersökt vilka fysiska krav som ställs inom CrossFit (Claudino et al., 2018; Butcher et al., 2015; Bellar et al., 2015; Mangine et al., 2020). Gemensamt för många studier är dock att deltagarna inte representerat den yttersta eliten. På senare tid har det däremot kommit studier som inkluderar några av världens bästa utövare (Sauvé et al., 2024).

I en studie från 2024 baserad på datainsamling och en masteruppsats av Haugan (2021), undersökte Sauvé med kollegor fysiologiska egenskaper hos några av världens främsta CrossFit-atleter. Deltagarna valdes ut genom strikta inklusionskriterier. CrossFit-utövarna jämfördes även med norska landslagsåkare i alpint på både herr- och damsidan, då man ansåg att dessa atleter delar liknande synsätt och krav på allsidighet i träning (Sauvé et al., 2024).

Metod
Man genomförde tester inom styrka, kondition, uthållighet och kroppssammansättning. Det deltog 8 manliga (CFM) och 11 kvinnliga (CFW) CrossFit-utövare, samt 8 män (AM) och 8 kvinnor (AW) från alpina landslaget.

Tester och syften:

• Maximalt syreupptag (VO₂max): Aerob kapacitet
• Wingate-test: Anaerob kapacitet
• Svikthopp: Explosivitet
• Självrapporterat 1RM knäböj: Underkroppsstyrka
• Keiser benpress: Underkroppsstyrka och power
• DXA: Kroppssammansättning

Huvudresultat
CrossFit-atleter uppvisade hög aerob kapacitet (särskilt i liter/min), god anaerob kapacitet samt hög maximal och explosiv styrka i underkroppen. Kvinnliga CrossFit-atleter hade signifikant högre VO₂max än alpina damer, medan det inte fanns någon skillnad bland männen. Både manliga och kvinnliga CrossFit-utövare hade högre anaerob kapacitet och power än sina alpina motsvarigheter, samt lägre kroppsfett och fettprocent.

Utvalda resultat (endast CrossFit):

• VO₂max:
  • Män: 62,7 ± 3,4 ml/kg/min, 5,6 ± 0,6 L/min
  • Kvinnor: 55,7 ± 4,2 ml/kg/min, 3,8 ± 0,2 L/min
• Wingate (genomsnittlig watt):
  • Män: 968 ± 90
  • Kvinnor: 644 ± 51
• Svikthopp:
  • Män: 50,2 ± 2,5 cm
  • Kvinnor: 39,6 ± 4,7 cm
• 1RM knäböj:
  • Män: 188,2 ± 14,8 kg
  • Kvinnor: 130,6 ± 7,2 kg
• Keiser benpress (kraft):
  • Män: 3398 ± 426 N
  • Kvinnor: 2288 ± 160 N
• Fettprocent:
  • Män: 11,8 ± 2,4 %
  • Kvinnor: 15,5 ± 2,3 %

Diskussion

Aerob kapacitet:
Resultaten visar att CrossFit-utövare har hög aerob kapacitet, särskilt i absoluta värden (L/min), vilket är viktigt i långa och intensiva träningspass. Kvinnliga CrossFit-utövare presterade signifikant bättre än de alpina damerna. Detta visar på deras förmåga att bibehålla hög intensitet under längre tid – avgörande i CrossFit.

Anaerob kapacitet:
CrossFit-atleterna visade högre watt i Wingate-testet, vilket indikerar förmåga till snabb och kraftfull energiproduktion – en nödvändig egenskap i explosiva övningar. Dessa moment varar ofta under 90 sekunder, vilket kräver effektivt anaerobt energisystem.

Styrka och explosivitet:
Resultat från benpress och svikthopp visar på hög kraftutveckling och explosivitet, vilket krävs i CrossFit-rörelser som olympiska lyft. CrossFit-atleter överträffade de alpina i detta avseende.

Kroppssammansättning:
CrossFit-utövare hade lägre fettmassa och fettprocent, troligen på grund av träningsformen samt behovet av relativ styrka, särskilt i kroppsviktsövningar och gymnastiska moment.

Slutsats
Studien bekräftar att några av världens bästa CrossFit-atleter har en exceptionell fysisk kapacitet – både aerob och anaerob – samt betydande styrka och explosivitet i underkroppen. Dessa kvaliteter är avgörande i en sport som kräver extrem mångsidighet. Resultaten kan bidra till bättre träningsprogram och talangutveckling i CrossFit, samt visar på vikten av ett helhetligt träningsupplägg med både konditions-, styrke- och teknikträning.

Praktisk betydelse
Studien av Sauvé et al. (2024) ger värdefulla insikter i vilka fysiska egenskaper världseliten inom CrossFit har, vilket kan vägleda tränare och utövare i träningsplanering och periodisering.

Referenser
Barbieri, J. F., Correia, R. F., Castaño, L. A. A., Brasil, D. V. C., & Ribeiro, A. N. (2017). Comparative and correlational analysis of the performance from 2016 crossfit games high-level athletes. Manual Therapy, Posturology & Rehabilitation Journal, 1-4.

Bellar, D., Hatchett, A., Judge, L. W., Breaux, M. E., & Marcus, L. (2015). The relationship of aerobic capacity, anaerobic peak power and experience to performance in CrossFit exercise. Biology of sport, 32(4), 315.

Butcher, S. J., Neyedly, T. J., Horvey, K. J., & Benko, C. R. (2015). Do physiological measures predict selected CrossFit® benchmark performance?. Open access journal of sports medicine, 6, 241.

Claudino, J. G., Gabbett, T. J., Bourgeois, F., de Sá Souza, H., Miranda, R. C., Mezêncio, B., ... & Amadio, A. C. (2018). CrossFit overview: systematic review and meta-analysis. Sports medicine-open, 4(1), 11.

CrossFit (u.å.). Find your gym; Norge: https://www.crossfit.com/map?type=drag&lat=64.84192546067229&lng=17.203066352400498&zoom=4.666183212194503

Feito, Y., Giardina, M. J., Butcher, S., & Mangine, G. T. (2019). Repeated anaerobic tests predict performance among a group of advanced CrossFit-trained athletes. Applied Physiology, Nutrition, and Metabolism, 44(7), 727-735.

Haugan, M. (2021). Fysisk kapasitet hos CrossFit-utøvere på høyt nasjonalt og internasjonalt nivå (Master's thesis).

Mangine, G. T., Stratton, M. T., Almeda, C. G., Roberts, M. D., Esmat, T. A., VanDusseldorp, T. A., & Feito, Y. (2020). Physiological differences between advanced CrossFit athletes, recreational CrossFit participants, and physically- active adults. Plos one, 15(4), e0223548.

Martínez-Gómez, R., Valenzuela, P. L., Alejo, L. B., Gil-Cabrera, J., Montalvo-Pérez, A., Talavera, E., ... & Barranco-Gil, D. (2020). Physiological Predictors of Competition Performance in CrossFit Athletes. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(10), 3699.

Sauvé, B., Haugan, M., & Paulsen, G. (2024). Physical and Physiological Characteristics of Elite CrossFit Athletes. Sports, 12(6), 162