Källkritik och vetenskap

 

Vad är källkritik och vad är vetenskap?

I detta kapitel kommer du att få fundera över några av de grundfundament som generellt verkar lika självklara som att solen kommer att gå upp imorgon. Kapitlet rör de stora förståelseramar vilka vi över tid bygger våra samhällen på. När det gäller människors utveckling så har förståelsen om hur världen fungerar förändrats och utvecklats över tid. Det innebär att det som tagits för sant fått justeras, och ibland helt ändrats i takt med att människor lär sig mer. Det är en pågående process som också gäller oss som lever idag. Vi vet inte allt och i takt med utvecklingen motbevisas tidigare teorier som då får släppa fram nya idéer och förståelser.

Vill veta hur världen fungerar?

Senaste århundradena har naturvetenskap, medicinska och tekniska områden utvecklats med stormsteg. Det har kopplats ett värde till att bevisa, plocka isär och beskriva ämnens beståndsdelar. Det har också fokuserats vid att hitta orsaken till varför olika problem såsom sjukdomar utvecklas.

Naturvetenskapens utveckling beskrivs förenklat inom vetenskapsteori som en reaktion på den tid då kyrkan och gud hade hög status. Det finns olika förståelse om det under medeltiden också fanns orättvisor mellan kyrkans folk och resten av människorna. En del i kyrkans makt var knuten till att saker inte kunde eller behövde förklaras. Förenklat uttryckt kunde människors förutsättningar, deras lott i livet, vara som de var för att de var som de var, eller till följd av Guds ordning. En ”oförklarad” orättvisat och helt enkelt behovet av att förklara och förstå mer om hur världen hänger samman tros ha bidragit till utvecklingen av den moderna vetenskapen.

Strukturerad metod att avfärda gissningar 

Syftet med vetenskap handlar alltså om att kunna förstå och förklara hur verkligenheten fungerar och är uppbyggd. Genom resultaten presenteras teorier och modeller för att förklara och förstå exempelvis hur människokroppen arbetar, hur kroppen reagerar och anpassar sig till träning, kondition såväl som styrka. Historiskt har forskningen avskärmat sig och undersökt en liten isolerad del i taget. Den vetenskapliga metod som används exempelvis inom naturvetenskap innebär att man strukturerat samlar in, testar och avfärdar gissningar (hypoteser). För att säkerställa att det finns ett verkligt samband, bör resultatet också upprepa sig om man gör exakt samma studie igen.

Från linjära orsaker till systemisk bidragsförståelse 

Från början fanns kanske en tanke om att hitta sanningen, att forskningen skulle kunna dela isär och upptäcka hur världen egentligen hänger samman. En tendens har dock varit att ju mer information vi får, desto mindre upptäcker vi att vi vet. Att hitta exakta orsaks-samband fungerar relativt väl inom läkemedelsindustrin och inom tekniska vetenskaper. Då testas läkemedel eller konstruktioner specifikt, de “läggs till utöver” och på så vis kan man förenklat uttryckt undersöka om de fungerar eller ej.

Däremot kan det bli problematiskt att objektivt eller helt linjärt förklara områden kopplade till personers subjektiva upplevelser. Det är också svårare att isolerat studera områden som redan är fundamentala och ofrånkomliga delar av livet, såsom mat och rörelse – till skillnad från läkemedel som “adderas”. Det går exempelvis inte att ge den ena gruppen träning i tre år och ha den andra gruppen nedsövd.

Dessutom i takt med ökad mängd tillgänglig forskning, har forskningen i en del fall börjat hitta fler än ett exakt linjärt samband som exempelvis orsakar utvecklingen av en rad olika sjukdomar. Det har börjat visa sig att det vanligen finns flera olika bidragande orsaker till problem, eller att samma orsaker kan mynna ut i olika problem.

Att tänka att det finns flera bidragande faktorer är kanske en naturlig utveckling av vetenskapen. Har du exempelvis tänkt på, att när det gäller människokroppen så är det en helt hypotetisk tanke att överhuvudtaget dela upp psyke och fysik. För de allra flesta hänger dessa samman och påverkar varandra, så att fysiken påverkar psyket och psyket påverkar fysiken.

Skillnad på forskning och forskning 

För oss vanliga människor som varken arbetar med statistik eller vetenskaplig metod, är det helt klart svårt att bedöma kvaliteten på den forskning som presenteras. Några stöttepelare kopplat till forskning om hälsa är att det ofta krävs tid, många studiedeltagare och ett kritiskt förhållningssätt gentemot både positiva och negativa effekter som tolkas fram via forskning.

Tillräcklig tid 

Studier behöver pågå över tillräckligt lång tid. En studie om hjärthälsa och blodfetter såväl som muskeltillväxt och konditionsökning, kommer att ha svårt att visa trovärdiga resultat om den bara är tre dagar lång. Det beror på att det tar veckor eller månader innan adaptering av muskulatur och överhuvudtaget kan härledas till det studien undersökt.

Ej dra generella slutsatser av individuella slutsatser 

En annan aspekt berör att människor är olika. Det förväntas därför ge mer trovärdiga slutsatser om tendenser tolkas från studier där många människor ingår. Tanken är ju att forskningen ska säga något om verkligheten. Om man bara tittar på exempelvis två personer av världens ca sju miljarder människor, då är frågan hur modig man kan vara i sina tolkningar och generella slutsatser om hur alla människor fungerar.

Vem är beställaren 

Eftersom forskning kostar mycket pengar, är en annan intressant fundering om du vet något om vem som beställt forskningen. Men oavsett om det är företag eller skattemedel som finansierar, är svårt för oss att bedöma om tolkningen av resultaten gjorts öppensinnat och “objektivt”.

Överblicka genom att jämföra flera studier 

För att öka trovärdigheten och “hållbarheten” i de slutsatser som dras, görs överblickande studier där man inom ett avgränsat område jämför olika studiers resultat. Utifrån den samlade överblicken drar man slutsatser om kunskapsläget. Dessa kallas meta-analyser. Denna typ av studier ligger som grund exempelvis för FYSS, fysisk träning i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Det betyder fortfarande inte att de är sanningen. I takt med ny kunskap utvecklas självklart även dessa.

Att tro på allt vi ser och hör 

I många tidningar går det att läsa om nya forskningsrön om samband mellan exempelvis träning – skador – viktuppgång och viktnedgång. Det som presenteras “hänger” ofta utan sammanhang; läsaren får sällan veta vem som står bakom eller hur studien utförts. Vanligen saknas också information om vilken relevans resultatet har när det sättets tillsammans med tidigare förståelse och testas mot det vi redan tänker att vi “vet”. En annan aspekt handlar också om att det som läsare är svårt att veta om journalisten gjort en rättvis tolkning och förmedling av forskningsartikeln. 

Frågor du kan ställa dig när du ser/hör om ett forskningsrön:

• Vem är det som skriver och vad tror du de har för syfte med informationen? Tror du att de vill intressera, chocka, informera, skrämma, glädja m.m.? 

• Tror du att “presentatören”, ex. journalisten har god förståelse till att tolka forskningsartiklar? 

• Vilken förståelse av kroppen bygger argumentet på; bygger det på att kroppen är en teknisk maskin eller att kroppen är ett anpassningsbart biologiskt system? Stämmer det överens med hur du tänker att kroppen fungerar? 

• Hur väl hänger det du just sett/hört ihop med resten av allt du redan vet? Hur tror du att informationen påverkar i förhållande till allt annat som spelar in för att exempelvis bibehålla hälsa eller gå ner i vikt? Tror du att detta är en detalj eller är det en stor viktig del av helheten?

• Är det helt ny information eller en variant av något du redan “visste”?

• Vet du något om hur resultaten tolkats, kan du värdera om det är troliga samband som dragits ? Vet du något om studien under kort/lång tid, hur många som varit med i studien? 

 

Är du intresserad av att utbilda dig till Lic. Personlig Tränare?

Dela detta:

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på email