Viktig information
En ny studie från israeliska forskare visar att bakterierna i tarmen spelar en stor roll för hur olika personer reagerar på maten de äter. Till exempel kan två personer äta exakt samma måltid men få helt olika blodsockerreaktioner. Forskarna menar att dessa skillnader i hög grad beror på individens unika sammansättning av tarmbakterier.
Detta är viktig information för läkare och dietister när de skapar kostplaner för exempelvis diabetiker eller överviktiga personer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell.
Olika reaktioner på samma mat
Forskarna understryker att två kroppar kan reagera helt olika på samma livsmedel. Därför är det inte så enkelt att säga att en viss matvara är "hälsosam" eller inte – våra individuella tarmbakterier avgör hur vi reagerar.
I studien övervakades blodsockernivåerna hos 800 personer under en vecka. På så sätt kunde forskarna se hur blodsockret steg olika mycket hos deltagarna trots att de åt samma mat.
– Vi hade förväntat oss att blodsockret skulle stiga snabbt efter att deltagarna åt till exempel glass – och i vissa fall såg vi precis det. Men i andra fall såg vi motsatt effekt. Hela 70 procent av deltagarna visade ingen blodsockerhöjning alls efter att ha ätit glassen, säger forskaren och professorn Elan Elinav.
För att få en djupare förståelse tog forskarna även avföringsprover från deltagarna för att analysera deras individuella bakterieprofiler. Genom att jämföra blodsockerreaktionerna med varje persons tarmflora kunde de se ett tydligt samband.
Testar nytt datorprogram
Baserat på forskningsresultaten utvecklade forskarna ett datorprogram som de använde på en ny grupp deltagare. Målet var att se om tarmbakterieprofilen kunde förutsäga hur blodsockret skulle reagera på olika livsmedel som kött, nötter, mejeriprodukter eller ris.
Programmet lyckades träffsäkert förutsäga blodsockerreaktionen varje gång.
– Det var helt individuella rekommendationer från programmet. Det var väldigt intressant att se hur vissa livsmedel som programmet föreslog för en person kunde vara ett dåligt val för någon annan, förklarar Elan Elinav.
Forskarteamet planerar nu att vidareutveckla forskningen och Elan Elinav vill under en längre period undersöka hur datorprogrammet står sig i jämförelse med de allmänna kostråd som ges till diabetiker.
Personliga kostråd – framtidens väg?
Den danska professorn Oluf Borbye Pedersen, som leder avdelningen för gen- och bakterieforskning vid Köpenhamns universitet, anser att studiens resultat är banbrytande. Han menar att forskningen ger oss ett helt nytt perspektiv på hur kostråd kan ges i framtiden.
– Den här studien tyder på att tiden håller på att rinna ut för allmänna och officiella kostråd till hela befolkningen. Vi är på väg mot att kunna skräddarsy individuella kostplaner som ger största möjliga hälsofördelar för varje person, säger Oluf Borbye Pedersen.
