• Användningen av otillåtna kosttillskott och androgena anabola steroider är ett växande problem bland unga som styrketränar.
• Målet med SARM var att erbjuda samma medicinska effekt – men utan biverkningar, vilket är ett känt problem med anabola steroider.
• I dagsläget är inga av dessa preparat godkända av amerikanska läkemedelsverket (FDA), och WADA inkluderade redan 2008 SARM på sin lista över förbjudna substanser.
• SARM är förknippade med många av samma biverkningar som anabola steroider.
• Selektiva androgenreceptormodulatorer (SARM) introducerades på 1990-talet som ett alternativ till anabola steroider.

Inledning
Träning blir allt mer populärt, särskilt bland unga. Ur ett hälsoperspektiv är detta mycket positivt, särskilt med tanke på de fysiska och mentala hälsoeffekter träning kan ge (Noetel, 2024; Shailendra, 2022; Martínez-Vizcaíno, 2024). Samtidigt upplever många unga missnöje med sin kropp – en känsla som förstärks av sociala medier (Jiotsa, 2021; Silva, 2023), där man dagligen exponeras för smala och muskulösa kroppar som får stor uppmärksamhet genom likes och kommentarer.

Många unga strävar därför efter att uppnå samma fysik som sina förebilder. En uppenbar utmaning är att de flesta vill se snabba resultat, vilket gör att många söker genvägar. Tidigare kunde kosttillskott som proteinpulver, kreatin, koffein och fettförbränningspiller ses som dessa genvägar. Dessa är fortfarande populära, men för många räcker det inte.

Nästa steg för vissa blir då missbruk av androgena anabola steroider (AAS) – syntetiska varianter av manligt könshormon, testosteron.
Testosteron används i medicinska sammanhang men det missbrukas också för att öka muskelmassa och prestation. Det råder ingen tvekan om att dessa preparat har stark effekt (Bhasin, 1996) och effekten verkar dessutom vara långvarig (Egner, 2013). Därför argumenterar vissa för livstidsavstängning för idrottare som testar positivt.

En tydlig nackdel med AAS är dock kopplingen till många biverkningar och sjukdomar (Mingxing, 2025; Albano, 2021). I början av 2020-talet började innehåll om selektiva androgenreceptormodulatorer (SARM) florera på sociala medier – marknadsförda som "steroider utan biverkningar".

Några vanliga SARM är:

• Ostarine (MK-2866)
• Andarine (S4)
• LGD-4033
• LGD-3033
• TT-701
• RAD-140
• S23

I den här artikeln ska vi undersöka vad SARM är, hur de används och om de verkligen kan ge samma resultat som steroider – men utan biverkningar.

Diskussion
Androgenreceptorn (AR) är en central del av vårt hormonsystem. Tänk på den som ett nyckelhål, där hormoner som testosteron fungerar som nycklar. När testosteron binder till AR, triggas reaktioner som påverkar många kroppsliga processer.

Testosteron används medicinskt för att behandla låga testosteronnivåer, muskelförtvining och försenad pubertet. Problemet är att testosteron påverkar hela kroppen, vilket kan leda till oönskade effekter som förstorad prostata, leverskador, hjärtförstoring och högt blodtryck. Detta är orsaken till att den medicinska användningen är begränsad och omdebatterad.

Målet med SARM har varit att erbjuda mer specifik hormonbehandling – där molekylerna endast påverkar vissa vävnader. Teoretiskt sett skulle man till exempel kunna behandla sarkopeni utan att belasta levern eller påverka blodtrycket.

SARM började dyka upp online för några år sedan, men utvecklades redan på 1990-talet. Syftet var att skapa läkemedel för att behandla:

• Muskelförtvining – t.ex. ostarine och ligandrol, som ökar proteinsyntesen och motverkar muskelnedbrytning.
• Benskörhet – andarine (S4) och RAD-140 stimulerar benbildning och hämmar benresorption, vilket ger ökad mineralisering av skelettet.

Trots lovande fynd har inga SARM i dagsläget godkänts av FDA, och sedan 2008 är flera ämnen listade som förbjudna av WADA.

En stor anledning till att FDA inte godkänt dem är bristen på långtidsstudier. De studier som finns har ofta få deltagare, kort uppföljningstid och är ibland finansierade av tillverkare, vilket kan leda till partiskhet. Majoriteten av positiva resultat är dessutom från djurförsök – inte människor.

Forskningen visar också att SARM kan ha biverkningar (Vignali, 2023; Solomon, 2020), som minskad naturlig testosteronproduktion, leverskador, rubbade blodfetter och synrubbningar. En annan orsak till att de inte godkänts är att nya läkemedel måste fungera bättre än existerande alternativ, med lägre risk.

Inom träning råder det ingen tvekan om att SARM kan ge viss muskelökning, men effekten är betydligt svagare än AAS – och biverkningarna liknar dem man ser med steroider. Dessutom säljs SARM ofta olagligt online, vilket ökar risken för felaktig dosering och förorenade produkter som kan vara farliga för hälsan.

Slutsats och praktisk betydelse
Även om SARM utvecklades i syfte att ge mer målinriktad behandling med färre biverkningar än traditionella anabola steroider, visar forskningen att användningen fortfarande innebär stora risker. Bristen på långtidsstudier, låg kvalitet på befintlig forskning och ökande rapporter om biverkningar innebär att SARM i dagsläget inte är godkända läkemedel.

Trots detta marknadsförs de aggressivt på sociala medier, särskilt mot unga som söker snabba träningsresultat. Det är oroande, eftersom både effekten och säkerheten är osäkra – och eftersom produkterna ofta säljs av oseriösa aktörer. För unga i utvecklingsfas är riskerna särskilt stora.

Det är därför avgörande med mer kunskap och upplysning – både bland vårdpersonal och unga tränande – för att möta detta växande problem på ett informerat och hälsofrämjande sätt.

För mer information om SARM, se Antidoping Sveriges webbplats:https://www.antidoping.se/

Referenser

Noetel, M. (2024). Effect of exercise for depression: systematic review and network meta-analysis of randomised controlled trials. Bmj.

Shailendra, P. (2022). Resistance Training and Mortality Risk: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Prev Med.

Martínez-Vizcaíno, V. (2024). Physical activity is associated with lower mortality in adults with obesity: a systematic review with meta-analysis. BMC Public Health.

Mingxing, L. (2025). Adverse Effects of Anabolic Androgenic Steroid Abuse in Athletes and Physically Active Individuals: A Systematic Review and Meta-Analysis. Substance Use & Misuse, Vol. 60, 873–887.

Albano, G. D. (2021). Adverse Effects of Anabolic-Androgenic Steroids: A Literature Review. Healthcare.

Vignali, J. D. (2023). Systematic Review of Safety of Selective Androgen Receptor Modulators in Healthy Adults: Implications for Recreational Users. Journal of xenobiotics.

Solomon, Z. J. (2020). Selective Androgen Receptor Modulators (SARMs) - Current Knowledge and Clinical Applications. Sex med rev.

Bhasin, S. (1996). The effects of supraphysiologic doses of testosterone on muscle size and strength in normal men. N Engl J Med.

Egner, I. M. (2013). A cellular memory mechanism aids overload hypertrophy in muscle long after an episodic exposure to anabolic steroids. The Journal of Physiology.

Jiotsa, B. (2021). Social Media Use and Body Image Disorders: Association between Frequency of Comparing One’s Own Physical Appearance to That of People Being Followed on Social Media and Body Dissatisfaction and Drive for Thinness. Int J Environ Res Public Health.

Silva, R. C. (2023). Social media and body dissatisfaction in young adults: An experimental investigation of the effects of different image content and influencing constructs. Front. Psychol.