Om vi jämför två olika sporter, till exempel tyngdlyftning och fotboll, ser vi stora skillnader i vad som krävs av utövaren.
Tyngdlyftning
Tyngdlyftning är en otroligt krävande sport där många faktorer påverkar själva lyftet, inklusive teknik, styrka, tajming, koordination, rörlighet och mental kapacitet. En tyngdlyftare vet oftast vad som väntar. Ta till exempel ett ryck: stången ska lyftas från marken och upp över huvudet – förenklat beskrivet. Det krävs många års träning och erfarenhet för att bemästra den här sporten. Ändå vet hjärnan vilka rörelser som ska utföras för att genomföra ett korrekt lyft. Detta är en sport där kroppen upprepar samma rörelser gång på gång och känner till mönstren som ska utföras.
Fotboll som exempel
En något annorlunda sport är fotboll. Här ställs helt andra krav på hjärnan och nervsystemet eftersom spelet inte bara styrs av dig själv. Här finns en yttre faktor (bollen) som inte alltid rör sig likadant när du får den. Dessutom finns med- och motspelare vars rörelser aldrig är identiska. När du passar till en medspelare eller dribblar förbi en motståndare sker detta i en ständigt föränderlig miljö.
Det är fascinerande att se på spelare som Cristiano Ronaldo och Lionel Messi. De verkar kunna trycka på "rätt tangenter" vid varje givet tillfälle, som om deras nervsystem spelar harmonisk musik på en nivå som är svår att uppnå för andra. De kan liknas vid fotbollens Mozart och Beethoven. Deras rörelser är hundra gånger bättre, snabbare, effektivare och mer flytande än andra spelares – ett resultat av många tusen timmars träning.
Hjärnan och nervsystemet i fotboll
Om vi fortsätter med fotboll som exempel kan vi analysera hur hjärnan och nervsystemet påverkar spelet och vilka spelare som passar till olika uppgifter. Som vi vet finns olika positioner på en fotbollsplan. Var en spelare placeras beror på deras färdigheter och vad de tränat mest på.
Jamie Carragher, tidigare försvarare i Liverpool, var van vid att rensa bort bollen från det egna målet, medan Mohamed Salah är mest van vid att göra mål. Om de skulle byta positioner skulle det kunna bli kaos – inte för att deras fotbollskunskaper är dåliga, utan för att positionerna och arbetsuppgifterna är ovana för deras kroppar och nervsystem.
Under årens gång lagrar hjärnan enorma mängder information och minnen. Carragher och Salah har båda lagrat olika erfarenheter. Carraghers nervsystem har sällan behövt anpassa sig till situationer där han är framför motståndarnas mål, medan Salah är van vid att reagera och agera instinktivt i sådana lägen. Kroppen måste tränas under många år för att nervsystemet ska utveckla de instinkter och reaktioner som krävs för en viss position.
Vardag och vanlig träning
Detta gäller inte bara idrott utan också vardagliga uppgifter och träning. Kroppen lagrar tidigare handlingar och erfarenheter. Därför blir du bra på det du gör ofta. Vissa blir väldigt bra på knäböj, marklyft och bänkpress, andra på olympiska lyft eller maskinträning. Kroppen och nervsystemet är otroligt anpassningsbara. Även om du aldrig gjort en viss övning tidigare, kan kroppen snabbt anpassa sig till dess krav.
Hur hjärnan och nervsystemet fungerar vid en handling (t.ex. att göra mål i fotboll)
- Sensorisk input:
Du ser att bollen är på väg mot dig och att du är ensam med målvakten. Sensorisk information (syn, känsel) skickas via nervimpulser till hjärnan som registrerar tid, plats och avstånd. Hjärnan vet nu att du ska ta emot bollen med en touch och skjuta med nästa. Allt detta sker inom två sekunder. - Prefrontala cortex:
Den här delen av hjärnan planerar vad kroppen ska göra när bollen når dig. - Pre-motoriska cortex:
Ansvarar för att lagra tidigare motoriska program. Den hämtar information från andra strukturer som thalamus och basal ganglia (som är viktiga för smidiga och ändamålsenliga rörelser). Pre-motoriska cortex ser till att du kan använda erfarenheter från liknande situationer för att planera rörelsen. - Supplementära motoriska cortex:
Stabiliserar kroppen, koordinerar om du ska använda vänster eller höger fot och ger grönt ljus för nästa handling. - Förberedelse i hjärnan:
När rörelsen är planerad skickas kopior av den till olika delar av hjärnan. Balansen stabiliseras, muskeltonus regleras och musklerna "föraktiveras" för att göra dig redo för uppgiften. Här spelar lillhjärnan en viktig roll. - Lillhjärnans roll:
Lillhjärnan tar emot en kopia av den planerade rörelsen och jämför den med tidigare erfarenheter. Den finjusterar rörelsen för att skapa en så optimal och effektiv utförande som möjligt. - Primära motoriska cortex:
Slutligen skickar den primära motoriska cortex signaler till ryggmärgen och vidare till musklerna. Den omvandlar den planerade rörelsen till en fysisk handling, som att ta emot och skjuta bollen. Den primära motoriska cortex skapar inte rörelsemönstret själv, utan utför det baserat på information från strukturer som basal ganglia, lillhjärnan, thalamus och sensoriska cortex.
