Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet påverkar vår hälsa i positiv riktning och bidrar till ett ökat välbefinnande. Fysisk aktivitet enskilt eller i kombination med hälsosamma matvanor, kan förebygga ohälsa som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, fetma och även psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Syftet med riktlinjerna är att öka medvetenheten om betydelsen av fysisk aktivitet och minskat stillasittande för hälsan, samt att synliggöra faktorer som kan främja respektive begränsa människors möjligheter att vara fysiskt aktiva. Riktlinjerna är ett kunskapsstöd som kan vägleda organisationer och verksamheter på nationell, regional och lokal nivå. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande.

Samhällen som stimulerar till fysisk aktivitet

Ingen aktör kan ensamt åstadkomma ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittandet. Att skapa samhälleliga förutsättningar kräver ett arbete inom flera sektorer och på alla nivåer i samhället. Det handlar om den fysiska och social miljön och det sociala sammanhang i vilket människor lever och verkar. En förskola och skola där barn och unga får lust att leka och lära och möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga. Arbetsplatser som stimulerar till mindre stillasittande och mer rörelse under arbetsdagen. Det handlar även om att stimulera till mer rörelse och minskat stillasittande i vård- och omsorgskedjan. Samhälleliga förutsättningar handlar också om att skapa jämlika möjligheter att delta i aktiviteter på fritiden som ger tillfälle till fysisk aktivitet och utevistelse. Läs mer om hur olika sektorer bidrar: Så kan verksamheter bidra till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande Faktablad med en övergripande bild av främjande av fysisk aktivitet i Sverige: Sverige – Fysisk aktivitet 2018 WHO sammanställning av främjande av fysisk aktivitet inom EU:s medlemsländer: 2021 physical activity factsheets for the European Union Member States in the WHO European Region Informationen har tagits fram i samverkan med Boverket, Skolinspektionen, Skolverket, Socialstyrelsen, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Riksidrottsförbundet, och Sveriges kommuner och regioner. Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande De svenska riktlinjerna baseras på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande från 2020, och har anpassats till svensk kontext. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige. Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande De generella rekommendationerna är:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
• Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga. Fysisk aktivitet och hälsa Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner, t.ex. kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens. Fysisk aktivitet minskar risken för:

• förtida död, oavsett orsak
• hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
• metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
• cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer
• fall och benbrott, till exempel höftfraktur
• psykisk ohälsa, till exempel demens, depression.

FYSS – Evidensbaserad kunskapsbas Forskningen visar vidare att stillasittande innebär högre risk för ohälsa. Riskerna med långvarigt stillasittande kan till viss del kompenseras med pulshöjande fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet. Källa: WHO 2020. Bearbetad av  Folkhälsomyndigheten

Är du intresserad av att utbilda dig till Lic. Personlig Tränare?

till Lic. PERSONLIG Tränare