De flesta som dricker kaffe har hört och tror att kaffe är vätskedrivande och därför kan leda till uttorkning, en effekt man ofta tillskriver koffeinet. Därför har det föreslagits att koffeinhaltiga drycker inte bör räknas in i rekommendationerna för dagligt vätskeintag. Ett vanligt råd är också att dricka ett glas vatten för varje kopp kaffe man dricker, för att säkerställa vätskebalansen. Men stämmer detta verkligen? Och vad händer om man dricker samma mängd vätska från en annan källa, är det mindre vätskedrivande?
En studie av Killer och medarbetare undersökte detta närmare (1). I en så kallad crossover-studie, där samma deltagare deltar i båda försöken, deltog 50 manliga försökspersoner. Dessa drack vanligtvis 3–6 koppar kaffe dagligen (300–600 mg koffein/dag). Under studien fick deltagarna genomgå två 3-dagars perioder där de dagligen drack antingen 4 koppar vatten eller 4 koppar kaffe (motsvarande 4 mg/kg koffein). Förutom dessa drycker kontrollerades fysisk aktivitet, kost och annan vätskekonsumtion. Kopparna dracks vid fyra olika tidpunkter från morgon till eftermiddag. Kroppsvikt, blodprov, urinprov och totalt kroppsvatten mättes dagligen för att övervaka vätskebalansen.
Det genomsnittliga koffeinintaget i kaffegruppen uppgick till cirka 308 mg, vilket bekräftades genom blodprov där kaffegruppen visade högre koffeinnivåer än vattengruppen. Totalt kroppsvatten varierade inte mellan grupperna, och det fanns ingen förändring i kroppsvattennivå från början till slut i någon grupp. Inte heller kroppsvikten skilde sig – båda grupperna tappade i snitt 0,4 kg från dag 1 till dag 3. Ingen skillnad noterades heller i urinvolym eller osmolaritet, även om kaffegruppen utsöndrade mer natrium.
Resultaten visar att för personer som regelbundet dricker kaffe, leder inte kaffedrickande till ökad urinering eller risk för uttorkning. Detta är goda nyheter för alla kaffeälskare – om de hade druckit lika mycket extra vatten utöver sitt vanliga vätskeintag, hade det troligtvis resulterat i ökad urinering.
Men vad säger andra studier inom området?
Såvitt vi vet är detta den enda studien som också mäter totalt kroppsvatten. Även om resultaten stöds av flera andra studier, nämner forskarna att vissa studier visar en vätskedrivande effekt vid högre koffeindoser (>500 mg/dag), men dessa har inte använt samma "guldstandard" för att mäta kroppsvatten. Dessutom visar några studier att koffein endast är vätskedrivande i början av intaget, men att denna effekt avtar efter några dagar när kroppen anpassat sig.
Dessa fynd bekräftas också av en nyare akutstudie där man undersökte kaffe med låg (3 mg/kg) respektive hög (6 mg/kg) koffeinhalt och dess vätskedrivande effekt (2). Försökspersonerna drack normalt minst en kopp kaffe dagligen, vilket är mindre än 3 mg/kg. Gruppen med låg koffeinhalt visade ingen vätskedrivande effekt jämfört med endast vatten, medan gruppen med hög koffeinhalt gjorde det – något som tyder på att en hög dos kan vara vätskedrivande, men att en låg dos i nivå med vad man vanligtvis konsumerar inte har någon effekt.
Resultaten från dessa studier stöds också av en översiktsartikel från England, där man konstaterar att koffein kan ha en akut vätskedrivande effekt om man inte har konsumerat det på ett tag – men att detta avtar när man utvecklat en tolerans genom regelbundet intag (3).
Det bör noteras att flera av studierna använde kaffe som koffeinkälla, vilket även innehåller andra ämnen, men resultat från studier med koffeintabletter pekar mot samma slutsats.
1. Killer SC, Blannin AK, Jeukendrup AE. No Evidence of Dehydration with Moderate Daily Coffee Intake: A Counterbalanced Cross-Over Study in a Free-Living Population. PLOS ONE. 2014 Jan 9;9(1):e84154.
2. Seal AD, Bardis CN, Gavrieli A, Grigorakis P, Adams JD, Arnaoutis G, et al. Coffee with High but Not Low Caffeine Content Augments Fluid and Electrolyte Excretion at Rest. Front Nutr. 2017;4:40.
3. Maughan RJ, Griffin J. Caffeine ingestion and fluid balance: a review. J Hum Nutr Diet Off J Br Diet Assoc. 2003 Dec;16(6):411–420.
