Nyckelpunkter

• Bastu är en typ av kontrollerad värmeexponering med långa traditioner i norden och den blir allt mer populär världen runt.
• Bastu verkar ha positiva hälsoeffekter, där effekterna påminner om några av de hälsofördelar som träning ger.
• Med tillräcklig frekvens och varaktighet kan bastubad sannolikt vara en bra åtgärd för hälsan.
• Särskilt personer som inte kan eller vill träna kan med fördel använda bastu regelbundet för att skörda några av samma effekter.

Introduktion:
Bastu har varit en tradition i Finland under lång tid och har på senare år spridit sig internationellt. Bastu är en traditionell form av kontrollerad värmeexponering där man sitter i ett varmt rum med en kamin. Vanligtvis innebär det att man sitter stilla i 5 till 20 minuter i 80–100 graders torr luft, med perioder av högre luftfuktighet när vatten kastas på stenarna i kaminen. Internationellt kallas det ofta för "Finnish Sauna", men jag kommer att använda termen "bastu" för att hänvisa till denna form av värmeexponering i resten av artikeln. Det blir också alltmer populärt i Sverige och Norge, både utomhus och inomhus, och antalet bastur i Norge har fördubblats de senaste åren. Bastu kan ha positiva effekter relaterade till välbefinnande och avslappning, men i den här artikeln kommer fokus att ligga på hälsoeffekterna. Det har föreslagits att bastu kan ha positiva effekter på riskfaktorer för sjukdomar som högt blodtryck, andra hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar och allmän dödlighet.

Diskussion:
Kontrollerad värmeexponering, som bastu, ger en träningseffekt på hjärt-kärlsystemet eftersom värmen utmanar kroppens förmåga att hålla kroppstemperaturen nere. Den ökade temperaturen i omgivningen sätter igång flera interna mekanismer i kroppen för att förhindra överhettning. Vissa av dessa effekter är unika för värmeexponering, medan andra överlappar med de mekanismer man ser vid konditionsträning. Som förväntat, när kroppen reagerar på ett yttre stimuli, ser man akuta förändringar i hormonnivåerna, särskilt stresshormoner som noradrenalin. Hormoner relaterade till vätske- och saltbalansen, såsom antidiuretiskt hormon, samt tillväxthormon, ökar också. Värmeregleringen leder till en avslappning av blodkärlen som för blod till huden för att avleda värme, vilket sker genom en ökning av kväveoxid (NO). Dessutom sker en uppreglering av en specifik typ av proteiner som kallas "heat shock proteins". Vilka av dessa mekanismer som är avgörande för hälsoeffekterna är inte fullt kartlagda.

Ökad svettning är ett fenomen de flesta märker vid värme. Detta är en av kroppens mekanismer för att reglera temperaturen, men svettning i sig ger inga direkta hälsofördelar, även om det i vissa kretsar påstås att man "svettas ut gifter". Det är också värt att nämna att spermieproduktionen hos män minskar tillfälligt vid värme, men det har inte visats att fertiliteten minskar hos individer som regelbundet använder bastu. Många av dessa hormonella förändringar är kortvariga och återgår snabbt till normala nivåer efter värmeexponeringen.

Både styrketräning och konditionsträning har tydliga positiva effekter på hjärt-kärlhälsa och sjukdomsrisk. Män som gick i bastun 4–7 gånger i veckan och över 19 minuter per gång hade den lägsta sjukdomsrisken. Jämfört med de som använde bastu 2–3 gånger i veckan såg man en lägre risk än hos de som bara gick i bastun en gång i veckan. Det har ifrågasatts om bastuns hälsoeffekter kommer av att den fungerar som en "exercise mimetic", det vill säga att värmebelastningen på hjärt-kärlsystemet efterliknar fysisk aktivitet. Det är dock viktigt att påpeka att bastu inte verkar ge alla de effekter som träning ger och att det därför inte bör ersätta fysisk aktivitet hos individer som kan vara fysiskt aktiva. Kunskapen om träningens positiva hälsoeffekter bygger på årtionden av forskning, medan forskningen om värmeexponering som bastu inte har samma djup.

Att bada bastun en gång har, precis som en enstaka träningspass, bara en kort varaktig effekt på hälsan. Regelbunden bastuexponering krävs för att uppnå hälsoeffekterna, precis som regelbunden träning. Studier på Finlands befolkning visar ett tydligt samband mellan bastuanvändning och minskad dödlighet. Även om detta inte bevisar ett orsakssamband, kan det vara ett tecken på att bastuanvändarna tar bättre hand om sin hälsa generellt. Det är dock en intressant observation när den kombineras med interventionsstudier som visar positiva effekter på riskfaktorer för sjukdom.

De flesta akuta förändringar vid värmeexponering återgår snabbt till normala nivåer, men regelbundet bastubad kan vara särskilt fördelaktigt för individer som inte kan träna på grund av hälsoproblem eller andra skäl. För personer som inte har möjlighet eller vilja att träna kan bastubad vara ett alternativ för att uppnå vissa liknande hälsoeffekter. Forskningen om värmebad, där kroppen nedsänks i varmt vatten, har visat liknande effekter som bastu på det neuroendokrina systemet, men den har inte undersökts lika grundligt. Ytterligare studier på bastu från andra forskargrupper utanför Finland skulle vara ett välkommet tillskott till litteraturen.

Sammanfattning:
Sammantaget verkar värmeexponering, som bastu, vara ett bra alternativ för att uppnå träningsliknande hälsoeffekter utan fysisk träning. Det kräver dock en viss varaktighet och frekvens för att uppnå en tillräcklig stimuli. Regelbundet bastubad kan därför rekommenderas som ett komplement till träning för friska individer som har tillgång till och tycker om att använda bastu. För personer som inte kan eller vill träna kan bastu vara ett bra alternativ som sannolikt ger positiva hälsoeffekter. Mer forskning behövs för att ge tydligare rekommendationer.

Referenser

1.        Laukkanen JA, Laukkanen T, Kunutsor SK. Cardiovascular and Other Health Benefits of Sauna Bathing: A Review of the Evidence. Mayo Clin Proc. 2018;93(8):1111-1121. doi:10.1016/J.MAYOCP.2018.04.008

2.        Mange hundre nye badstuer i Norge de siste årene: – En revolusjon – NRK Sørlandet – Lokale nyheter, TV og radio. Accessed April 30, 2024. https://www.nrk.no/sorlandet/mange-hundre-nye-badstuer-i-norge-de-siste-arene_-_-en-revolusjon-1.16597228

3.        Heinonen I, Laukkanen JA. Effects of heat and cold on health, with special reference to finnish sauna bathing. Am J Physiol - Regul Integr Comp Physiol. 2018;314(5):R629-R638. doi:10.1152/AJPREGU.00115.2017/SUPPL_FILE/SUPPLEMENTAL

4.        Lee E, Kolunsarka I, Kostensalo J, et al. Effects of regular sauna bathing in conjunction with exercise on cardiovascular function: a multi-arm, randomized controlled trial. Am J Physiol - Regul Integr Comp Physiol. 2022;323(3):R289-R299. doi:10.1152/AJPREGU.00076.2022/ASSET/IMAGES/LARGE/AJPREGU.00076.2022_F005.JPEG

5.        Huhtaniemi IT, Laukkanen JA. Endocrine effects of sauna bath. Curr Opin Endocr Metab Res. 2020;11:15-20. doi:10.1016/J.COEMR.2019.12.004

6.        Phillips SM, Ma JK, Rawson ES. The Coming of Age of Resistance Exercise as a Primary Form of Exercise for Health. ACSMs Health Fit J. 2023;27(6):19-25. doi:10.1249/FIT.0000000000000916

7.        Laukkanen T, Khan H, Zaccardi F, Laukkanen JA. Association Between Sauna Bathing and Fatal Cardiovascular and All-Cause Mortality Events. JAMA Intern Med. 2015;175(4):542-548. doi:10.1001/JAMAINTERNMED.2014.8187

8.        Cullen T, Clarke ND, Hill M, et al. The health benefits of passive heating and aerobic exercise: To what extent do the mechanisms overlap? J Appl Physiol. 2020;129(6):1304-1309. doi:10.1152/JAPPLPHYSIOL.00608.2020/ASSET/IMAGES/LARGE/AJ-JAPP200040F002.JPEG

9.        Kunutsor SK, Khan H, Laukkanen T, Laukkanen JA. Joint associations of sauna bathing and cardiorespiratory fitness on cardiovascular and all-cause mortality risk: a long-term prospective cohort study. Ann Med. 2018;50(2):139-146. doi:10.1080/07853890.2017.1387927

10.      Brunt VE, Minson CT. Heat therapy: mechanistic underpinnings and applications to cardiovascular health. J Appl Physiol. 2021;130(6):1684-1704. doi:10.1152/JAPPLPHYSIOL.00141.2020/ASSET/IMAGES/LARGE/JAPPLPHYSIOL.00141.2020_F004.JPEG