Finns det en perfekt hållning?

En god hållning innebär enligt de flesta att hakan är lätt tillbakadragen, att axlarna är placerade bakåt, att bröstet är öppet, samt att man har en lätt kurvatur i den mellersta delen av ryggen. En dålig hållning kännetecknas av att hakan pekar framåt eller nedåt, att axlarna är placerade i ett rundat läge framåt, att bröstet är hoptryckt, att kurvaturen i den mellersta delen av ryggen är stor, samt att ländryggen är platt (1).

Hållning är ett laddat ämne för många eftersom det ofta tolkas som att det har med vår persona och suveränitet att göra. Väldigt få människor vill ha det man definieras som ”dålig hållning” eftersom det kan tolkas som att man är ”sämre” än någon som inte har denna karaktäristiska hållning.  

Är dålig hållning ett tecken på att man har svaga muskler & ojämnheter i muskulaturen? Är dålig hållning skadligt långsiktigt? Är motsatsen ”bra hållning” ett tecken på starka muskler och symmetri?

Till att börja med måste man skilja på passiv och aktiv hållning. Om man står upp helt stilla så kan vi kalla denna hållning passiv hållning. Om du gör en specifik rörelse kan vi titta på en aktiv hållning. Dessa två kan vara väldigt olika, och det verkar också som att hållningen kan variera under olika sociala, miljömässiga och psykologiska omständigheter (2) När det är kallt ute och vi fryser tenderar många av oss att förändra sin hållning, skulle få ett dåligt besked som påverkar oss emotionellt tenderar vi också att få ”dålig” hållning, om än temporärt.

Det finns många studier på hållning, de flesta av dem har varit på höft, rygg, nacke och axlar. En studie tittade på 160 symptomfria individers nacke och axlar (3) och här hittade man väldigt stora variationer mellan olika individer. Studien visade att det fanns många som hade ”dålig hållning” utan att ha några som helst problem med kroppen, det fanns heller inget samband mellan ”bra” hållning och styrka. En annan studie (4) tittade på bäckenbenstiltar som ofta beskylls för att skapa olika problem i kroppens hållning. Över 85% av de symptomfria männen hade en tilt på bäckenbenet framåt, för kvinnor var det 75%, endast 16st av totalt 120 deltagare ansågs ha ett neutralt bäckenben. Denna studie var alltså på symptomfria personer.

En nyligen publicerad studie med högsta evidensgraden drog slutsatsen att ländryggsproblematik inte har ett samband med hållning (5).

Vi kan med andra ord säga att hållning osannolikt har ett linjärt samband med problem i kroppen. Det sambandet vi känner till är att när vi har ont så förändras hållningen, tänk dig om du skulle stuka foten – hela din hållning skulle ändras eftersom du inte kan gå normalt utan smärta. Så det finns givetvis ett samband, men det kan inte skrivas som en formel: dålig hållning = smärta i framtiden.

Detta innebär att hållning är en produkt av många faktorer. Anatomi, genetik, belastning av yrke/idrott, skador, träningsmetod (tänk dig skillnaden i hållning i höfterna på en hockeyspelare kontra en balettdansare), psykisk status, social status, ekonomi, miljöomständigheter m.fl.

Det är därför orimligt och inte heller evidensbaserat att påpeka att någons problem i kroppen beror på dålig hållning. Det kan vara en bidragande orsak kanske, men osannolikt mer än andra faktorer. Hållningen tenderar att förändras till det ”bättre” när vi mår bättre generellt. Träning är en ypperlig aktivitet för att må bättre, med andra ord har den potentialen att förbättra vår hållning.

En mer uppdaterad syn på hållning är att hållning är en produkt av en människas fulla välmående. Med tanke på att välmående består av biologiska, psykologiska och sociala faktorer samt ovanpå det individualitet så känns det orimligt att beskriva perfekt hållning. Även om det skulle finnas en perfekt hållning kan vi nog ganska snabbt inse att den kommer variera från dag till dag.

Hur kan man förbättra sin hållning om man inte trivs med den?

Eftersom det mesta av vår hållning rent fysiologiskt är en anpassning av hela vårt liv är denna förändring en del söker inte gjord genom några timmars träning eller ett par övningar (6,7). Varje dag räknas, vilket innebär att man behöver involvera ett flertal strategier om det ska bli någon skillnad.

Förutom ett bra träningsprogram som genom många olika övningar med varierande belastningar skapar en förutsättning måste det förmodligen även ske förändringar i vardagen, variationsmöjligheter i sittandet, soffan, transportmedel med flera. Däremot verkar konsekvent träning över längre tid påverka de flestas hållning positivt. Positivt innebär alltså att det blir mer som "normen" vi anser i vår nordiska kultur som god hållning, även om det finns utrymme för mycket subjektivitet - även bland de som arbetar med just hållning (8,9).

Detta innebär att det inte finns någon perfekt hållning varken anatomiskt eller kulturellt, det är helt enkelt för många variabler som spelar in. Däremot kan varje människa ha en egen målsättning med sin hållning vilket är otroligt viktigt att vi som tränare eller terapeuter tar på allvar. Genom fysisk aktivitet finns det goda skäl att tro på en förändring av hållningen eftersom fysisk aktivitet verkar ha mer effekter än bara fysiska.

Även om det inte finns någon perfekt hållning borde vi ändå sträva efter att ha den hållningen vi själva tycker är perfekt, detta gör vi genom fysisk aktivitet och psykosocialt välmående.

- Seth Ronland, Educator - The Academy

1. The Importance of  Good Posture, 2018
2. Posturology-fundamental concepts and practical applications, 2009
3. Head and shoulder posture variations in 160 asymptomatic women and men 1997
4. Assessment of the degree of pelvic tilt within a normal asymptomatic population, 2011
5. No consensus on causality of spine postures or physical exposure and low back pain: A systematic review of systematic reviews, 2019
6. Posturology: from nonlinear dynamics to transdisciplinarity, 2000
7. On muscle, tendon and high heels, 2010
8. Physiotherapist perceptions of optimal sitting and standing posture., 2019
9. What do physiotherapists consider to be the best sitting spinal posture?, 2012
10. The fall of the postural-structural-biomechanical model in manual and physical therapies: Exemplified by lower back pain, 2011